Som sagt så jag var också i Osby samtidigt som Amanda och även jag hade tagit på mig modellen äldre av tävlingskläder och ovanpå det ett lager med regnkläder för att jag hade varit ordentlig och tittat på både vädret på tv och alla möjliga appar man kan tänka sig. Men ändå kom det inte en droppe regn på mig, kan då meddela att det stod 3mm regn och jag kände att då var det bara att dra på med många lager med kläder. Fast det inte kom en droppe regn på mig så var den stora grusbanan mer som en pool/insjö. Men klaga på underlaget är inte min bussines kort sagt.

 

Vidare till min insattas i det hela. I 1 meters klassen så kammade jag hem en andra placering som gärna hade fått vara en första placering för mig eftersom det var en super runda med det där lilla extra bra känslan. Men nu kom jag tvåa och är inte bitter för det med lite eftertanke. Är så otroligt stolt för bådas insats och prestation i denna klassen. Det som jag fick några kommentarer om på träningen samma vecka tog jag med mig och åtgärdade inne på banan. Jag fick beröm av min tränare direkt efter jag kom ut från banan vilket var väldigt värmande. Den första instinkten när jag red igenom mål var att jag var lite halv nöjd med min insats men efter att ha sett filmen några gånger och feedbacken från min tränare så ändrade jag snabbt åsikt om rundan.

 

1.10 klassen vet jag inte riktigt vad som gick fel, vi fick ett nerslag på fjärde hindret som var en ganska färgstark kombination som var placerad mitt i en av alla små insjöar på banan. Mamma och jag har diskuterat detta och kommit fram till att det var inte så mycket för mig att göra där utan att det var bara att åka med och hoppats på att Z skulle lyft på benen snäppet mer. Detta var även ett hinder många vägrade ut sig på eller rev så det var inte bara jag som råkade ut för otur på detta hindret. Så nu släpper jag de två sprången och går vidare. Resten av rundan så satte jag upp en högre galopp för att spara in lite tid för att kanske kanske kunna knipa den sista placering även om jag hade fyra fel. Detta räckte till sista ryttaren som gick in och nollade och på så sätt petade ut mig så jag var första utanför placering. Bitter för det är jag inte utan mer otroligt tacksam för min super häst Zylvester som leverar åter igen.