Jag blir ledsen när jag läser olika bloggar och tjejer har så dåligt självförtroende. Tjejerna är så extremt självkritiska och ser ner på sin egen ridning på ett sätt som ingen annan gör. Det är tjejer som är duktiga och som många andra också tycker är det och ändå anser de själva det motsatta. Det roliga med ridningen försvinner sakta men säkert och det enda som är i fokus är det som man lyckas mindre bra med. Det man faktiskt gör bra glöms helt bort. 

Jag förstår att många hamnar i den onda cirkeln där man anser sig själv som värdelös och där många anser att dom till och med "förstör hästen". Ridnigen är en sport där man lätt ser skillnader och man kan med hjälp av olika hästar och tränare utvecklas olika. Det som gör mig ledsen är att många ungdomar i min egen ålder inte kan stanna upp och se hur duktiga dom egentligen är. Bara för att man inte hoppar de högsta klasserna betyder inte det att man är sämst och trots att man kommer fel till ett hinder är det inte hela världen. Kan man inte nöja sig med att man faktiskt tagit sig till en viss nivå och ha roligt där ett tag. Jag tycker inte att man alltid så fort man behärskar en höjd eller ett visst dressyrprogram behöver ge sig på svårare utmaningar. Enligt mig så ger det mer att ligga på en höjd man behärskar och ha roligt där ett tag innan man gåt upp i högre klasser eller rider ett vårare dressyrprogram. Det är viktigt att man faktiskt får känna att man kan, och att man får njuta av känslan att faktiskt lyckas. Och trots att det ibland inte går precis som man tänkt sig betyder inte det att man är kass eller inte klarar av uppgiften. 

Inlägget kanske blev en aning flummigt men jag hoppas att ni förstår vad jag vill få fram.